Vattenskyddet inom lantbruket

I Finland kommer uppskattningsvis över hälften av näringsurlakningen i vattnen som orsakas av mänsklig verksamhet från jordbruket. Jordbruket är en betydande källa för belastning på åkerdominerade avrinningsområden. Vattenskyddet inom lantbruket baserar sig på forskningsuppgifter och åtgärderna styrs av bestämmelser och stödsystem.

Kaunis maaseutumaisema ja hyvä vesien tila ovat kaikille tärkeitä. © Kimmo Härjämäki
Ett vackert landsbygdslandskap och välmående vattendrag är viktigt för alla. © Kimmo Härjämäki

Näringsämnen som urlakas utanför växtsäsongen är en utmaning

Särskilt på hösten och våren urlakas näringsämnen och sediment från åkrarna och hamnar i vattendragen med regn- och smältvattnet, samt i södra Finland även med vinterregn. Klimatförändringen kommer sannolikt att öka belastningen i framtiden. Vattenskyddsmetoderna bör väljas per åkerskifte och riktas med beaktande av regionala förhållanden och riskerna. Åkerodlingens näringsbelastning kan minskas bl.a. med rätt mängd gödsel, odlingstekniker och växttäcke vintertid på erosionskänsliga åkrar. Genom att rikta åtgärderna till de åkrar som har den största risken för urlakning uppskattar man att betydande fördelar uppnås för vattenskyddet.

Gödsel från husdjur används som gödselmedel. Urlakningen av näringsämnen i gödsel kan minskas med bl.a. precisering av spridningsmängden och en snabb myllning. Gödsel och avrinningsvatten ska samlas från djurens rastgårdar så att de inte belastar miljön. Genom rätta metoder orsakar djurstallen, rastgårdarna och gödsellagren inte avrinning. Särskilt husdjursproduktionens regionala utveckling och större enheter skapar utmaningar för effektiv användning av gödselns näringsämnen. Utvecklingen av näringsämnens återvinning erbjuder också nya verktyg för att bättre utnyttja gödsel och minska på belastningsrisken.

Hur styrs vattenskyddet inom lantbruket?

Vattenskyddet inom lantbruket styrs av miljöskyddslagen, nitratförordningen, vattenlagen samt många andra lagar och förordningar, såsom bestämmelser om växtskydds- och gödselmedel. Husdjursskötselns verksamhet och miljöeffekterna styrs också med miljötillstånd och ett allmänt anmälningsförfarande. Därtill finns det särskilda åtgärder för lantbruket inom vatten- och havsvård.

Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik (CAP) innehåller även en miljösynpunkt. Praktiska åtgärder inom jordbruket styrs av ett för företagare frivilligt miljöersättningssystem (del av CAP) med åtgärder. I systemet ingår för tillfället knappt 90 % av odlingsmarken och gårdarna. Systemet har påverkat miljön positivt, dock inte helt enligt förväntningarna bland annat p.g.a. otillräcklig inriktning. För närvarande är förberedandet av den kommande programperioden (2021–2027) i gång.

Centrala aktörer och ansvar

Tillståndsprocessen angående djurskydd luckrades upp och anmälningsförfarandet trädde i kraft 1.2.2019. Det förändrade aktörernas inbördes ansvarsfördelning.

Närings-, trafik- och miljöcentralens (NTM-centralens) ansvarsområde för miljö och naturresurser ansvarar inom vattenvården för den regionala organisationen av vattenskyddet inom jordbruket, styr och hjälper intressentgrupper och företagare med ärenden beträffande vattenskyddet inom jordbruket. NTM-centralerna

  • ger utlåtanden om miljölovsansökningar för djurstall samt tar ställning till anmälningar och tillståndsansökningar under vattenlagen

  • styr vattenskyddet inom jordbruket genom att sprida och producera information om vattendragens och miljöns tillstånd samt genom att producera rådgivningsmaterial angående vattenskyddet

  • övervakar bestämmelserna i miljötillstånd för djurskydd som regionförvaltningsverkena utfärdat och vattenlagen

  • deltar i lagberedningar och projekt som främjar vattenskyddet

Regionförvaltningsverken (RFV)

  • beviljar miljötillstånd för större djurstall enligt behörighetsgränserna

Kommunerna

  • handlägger inom ramen för behörighetsgränserna anmälningar om djurstall och beviljar miljötillstånd för mindre djurstall

  • övervakar de beviljade tillstånden och vattenskyddsbestämmelserna i nitratförordningen samt andra förordningar inom sina behörigheter

Lantbruksföretagare

  • gör tillbörliga anmälningar och ansöker om behövliga tillstånd samt rapporterar om sin verksamhet i enlighet med besluten

  • producerar jordbruksprodukter på ett ansvarsfullt sätt och i en verksamhetsmiljö som utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt

  • följer tillståndsbestämmelser, lagar och god jordbrukssed samt bl.a. sina förpliktelser inom miljöersättningssystemet

Rådgivningsorganisationer och producentorganisationer inom jordbruket

  • främjar vattenskydd inom lantbruket i sin egen verksamhet och sina egna projektBlicken mot markstrukturen och vattenhanteringen samt ibruktagande av nya metoder
Laidunnusta_maaseutumaisemassa_TuuliPakkanen_556x500.jpg
Boskap hör till landsbygdslandskapet. © Tuuli Pakkanen

Blicken mot markstrukturen och vattenhanteringen samt ibruktagande av nya metoder

Vid minskningen av lantbrukets belastning på vattendragen granskas i allt högre grad åkermarkens skick och vattenhanteringen i avrinningsområdet i fråga. Odlingsmarkens goda bördighet förbättrar växternas framgång, och de använder sig effektivt av gödseln som spritts ut på åkern. Risken för näringsämnenas urlakning minskar och hållbarheten i varierande extrema väderförhållanden förbättras när markstrukturen är i skick. Då finns det också organiskt material och bundet kol i marken.

Hyva_maarakenne_SannaSöderlundBSAG.jpg
Exempel på god markstruktur. © Sanna Söderlund, BSAG

 

Inom odlingsmarkers vattenhushållning har man småningom övergått från torrläggning av åkrar till vattenhantering. Ändamålsenlig vattenhantering innebär att man beaktar hela avrinningsområdet och åtgärderna som vidtagits där, särskilt skogsdikningar. Även naturbaserade lösningar, såsom naturenlig grundtorrläggning, är bra för vattenhushållningen. De fördröjer till exempel vattnet på avrinningsområdena och förebygger erosion och dikenas restaureringsbehov. Samtidigt får man nyttor med tanke på den biologiska mångfalden.

Trots de många åtgärderna är vattendragens näringsbelastning som orsakats av lantbruket fortfarande betydlig. Effekten av många lämpliga åtgärder syns i vattnen med en lång fördröjning. Därför behövs det nya metoder, varav fiberslam, strukturkalkning och gipsbehandling för närvarande är föremål för forskning och pilotprojekt. Med alla dessa kan man förbättra markens struktur och därmed växternas förmåga att använda näringsämnena effektivt. Dessutom minskar de erosionen och urlakningen av fosfor som bundits i jordpartiklarna.

Översiktsplanerna stöder vården av vatten och natur på landsbygden

Översiktsplanering, som gjordes runtom i Finland, är en helhetsmässig planering, ofta specifik för ett avrinningsområde, där man kartlägger vilka objekt som bäst lämpar sig för en minskning av jordbruksområdenas belastning på vattendrag samt för naturvård och där man presenterar åtgärdsalternativ. Arbetet utfördes i samarbete med intressentgrupper med hjälp av markägarna och alla sakägare hade möjlighet att ge kommentarer. Resultaten publicerades som planer, i vilka man på ett mångsidigt sätt presenterar lämpliga objekt för att förbättra vattnens tillstånd på bred front samt för att förbättra och upprätthålla naturvärdena.

Fastän översiktsplanering inte längre görs är dessa planer ännu användbara och i andra vattenskyddsprojekt används fortfarande styrande och rådgivande verksamhet som grundar sig på olika aktörers samarbete. Planernas objekt lämpar sig till exempel för finansiering genom miljöersättningssystemet och deras presentationer är en bra grund för bl.a. skötselplaner. Översiktsplanerna innehåller förslag till skyddszoner, våtmarker och främjande av naturens mångfald. Omnämnandet av objekten i planerna förpliktar dock inte markägaren till några åtgärder, utan deras syfte är att stödja och hjälpa till med miljövården.

Informationspaket:  Lantbrukets mångfunktionella våtmark 2018.pdf (3 Mt)

Regional information på svenska finns bara från NTM-centralen i Egentliga Finland, välj NTM-central

Publicerad 26-09-2013 kl. 16.40, uppdaterad 15-04-2021 kl. 13.55